1998
Denna gång har jag testat semlorna med varm mjölk. Egentligen har jag brukat jag äta semlor torra, och gärna med en kopp varm choklad till. I år åt jag dock den första semlan på Fettisdagen den 24 februari, och då med varm mjölk. Det var så gott att jag bestämde mig för att fortsätta med det!
Så här går testet till:
Jag placerar semlan i en djup tallrik med varm mjölk
i. Efter att ha begrundat semlan en stund, lyfter jag av locket.
Därvid känner jag efter hur benäget locket är
att böja sig mellan fingrarna. Ett optimalt lock skall ge
en antydan om att börja böjas, men inte böja sig
nämnvärt. (Detta gäller endast runda lock. Semlor
med trekantiga lock finner jag inte värda att testas, då
de äro helt förkastliga. I nödens stund är
jag dock beredd att ompröva denna åsikt.) Härefter
äter jag locket. Jag brukar ta några tuggor med locket
rättvänt, och några med locket vänt 180 grader.
Det ger dels olika smakupplevelser, dels en indikation om huruvida
mängden florsocker är för stor eller ej. I det
här skedet av testet brukar jag redan ha en tydlig uppfattning
om semlan. Vetenskapligheten kräver dock min fortsatta sinnesnärvaro
och objektivitet. Jag fattar nu en stor sked. Först tar jag
några små skedspetsar grädde och smakar noggrant
på densamma. Grädden skall vara osötad eller möjligen
mycket svagt sötad. Sedan tar jag en stor bit från
kanten av bullen med mycket grädde och eventuell mandelmassa
på. Denna tugga är testets huvudmoment. Efter detta
moment kan inte mycket påverka min helhetsbedömning.
Jag fortsätter att äta upp semlan i ganska stora munsbitar.
Mandelmassan bedöms dock huvudsakligen under den sista fasen.
Till skillnad från en spridd uppfattning är det inte
"mandelmassan jag vill åt". Därmed inte sagt
att mandelmassan skulle vara oviktig; nej, den är av största
betydelse, men endast som en kontrastgivande del av semlan som
helhet. En god mandelmassa är medelmjuk i konsistensen och
inte överdrivet söt.
En semla skall alltid provas samma dag som den bakats.
Stockholmsbagaren
Typisk referenssemla. Har inga speciella fördelar,
men heller inga dåliga sidor. En utmärkt sort att bjuda
någon på som aldrig ätit en semla förut,
och skall ges en uppfattning om saken. Ser neutral ut. Runt lock,
lite väl tunt skuret. Lätt grädde och mandelmassa.
Bullen är mycket god i mjölk, men gissningsvis ganska
torr utan.
Alimenta (köpt på
VIVO i Brevik) , pris: 23,90 för två semlor
Den vackraste butikssemlan. Ser aptitretande ut.
Har det godaste locket: runt, inte alltför tunt och smakar
gott. God, ganska lätt grädde. Lite väl stark smak
på mandelmassan. Bullen ganska god.
Iberica (köpt på
RIMI i Käppala), pris: 14,95 för två semlor
Ser hoptryckt, mörk och inte särskilt tilltalande
ut. Locket är runt och ganska gott, men för mörkt
brunt (hårt gräddat). Grädden är definitivt
inte god: tungt smörvispad och kraftigt sötad. Bullen
smakar nästan ingenting, och i mjölk blir den otrevligt
uppdelad i två delar: ett innanmäte i upplösning
samt ett mörkt brödskinn. Köp avrådes!
Europabagarn (köpt
på ICA Centrum i Käppala), pris: 19,80 för två
semlor
Tänkbart alternativ till Stockholmsbagarens
som referenssemla. Stockholmsbagaren betonar bullen, medan Europabagaren
ser fyllningen som huvudsaken. Denna semla har nämligen den
godaste mandelmassan. Grädden är visserligen något
för söt, men på ett medvetet och karaktärsfullt
sätt. Bullen har bra konsistens men nästan ingen smak.
Locket är för tunt och ger därför för
lite smak. Något för mycket florsocker.