Bakgrundsfakta

Utrotningshotade ryska stäppsköldpaddor (Testudo horsfieldii)

Sammanfattning

Det finns en EG-förordning som förbjuder import av utrotningshotade, levande djur i försäljningssyfte, däribland den ryska stäppsköldpaddan. Trots detta beställde en svensk importör ca. 1000 ryska stäppsköldpaddor som kom till Arlanda flygplats den 18 oktober 1996 direkt från Ryska Federationen (Ryssland). Statens Jordbruksverk, ansvarig myndighet, kontaktade Europeiska kommissionen och frågade om man kunde utfärda ett införseltillstånd trots EG-förbudet. Kommissionen svarade att detta var omöjligt enligt gällande lagstiftning, men sköldpaddorna skulle tas om hand och därefter konfiskeras eller återsändas till Ryssland. Vid konfiskation skulle de exempelvis kunna ges till terrarier eller djurparker. Avlivning är en sista utväg. Sköldpaddorna matvägrade p.g.a. stress. En av Statens jordbruksverk utsedd specialist på reptiler, tillsammans med en gränskontrollveterinär, meddelade den 24 oktober 1996 att de inte kunde återföras till ursprungslandet av djurskyddsskäl. Statens Jordbruksverk beslöt därför att avliva djuren . Det är uppenbart så att de svenska reglerna är striktare än vad som stipuleras i EG-rätten.

Bakgrund

Enligt EG-förordningen 3626/82, som handlar om genomförandet i gemenskapen av CITES (Convention on International Trade in Endangered Species in Wild Fauna and Flora), beslöt EG 1988 att begränsa importen av levande ryska stäppsköldpaddor (Testudo horsfieldii) så att dessa inte längre skulle kunna hållas som sällskapsdjur.

Detta beslöts eftersom människor ofta inte kan ta hand om dessa djur på ett tillfredsställande sätt. Konsekvensen skulle bli höga dödstal, en ökad ersättningsefterfrågan som i sin tur skulle decimera den vilda stammen. Syftet med EG-förordningen är alltså att förbjuda import av dessa utrotningshotade djur av hänsyn till djurens bästa.

Det är den ansvariga myndigheten i varje enskilt land som tar ställning till införseltillstånd, i Sverige Statens Jordbruksverk. Djurhandlare ska känna till detta precis som att införsel av utrotningshotade levande djur i försäljningssyfte är förbjuden.

Det konkreta fallet

Den 18 oktober 1996 kom cirka 1000 ryska stäppsköldpaddor, beställda av en svensk importör, till Arlanda flygplats från Ryssland.

Enligt Europeiska unionens gemenskapsrätt, artikel 10(1) (b) tredje stycket i förordning 3626/82, är införsel av utrotningshotade, levande djur i försäljningssyfte förbjuden. I det aktuella fallet handlade det om 1000 djur, vilket anses tyda på att djuren varit ämnade för försäljning.

På Statens Jordbruksverks förfrågan till Europeiska kommissionen om ett införseltillstånd kunde utfärdas eftersom djuren redan anlänt till Sverige svarade kommissionen att ett sådant införseltillstånd skulle bryta mot EG-rätten, men att sköldpaddorna skulle tas om hand av tullmyndigheten på ett lämpligt sätt och därefter endera konfiskeras eller skickas tillbaka till Ryssland.

Statens jordbruksverk kunde alltså, om de ansett det möjligt och lämpligt, ha konfiskerat djuren och exempelvis ha placerat dem i djurparker, terrarier eller liknande. Detta skulle inte ha utgjort ett brott mot EG-rätten. Beslutet att avliva djuren fattades enligt gällande svenska regler.

Under dessa omständigheter är avlivning ett alternativ, men enbart som sista utväg. EG-rätten kräver absolut inte att djur ska avlivas om en dylik situation uppstår.

Jordbruksverket avslog den 23 oktober 1996 begäran om införseltillstånd för stäppsköldpaddorna. Jordbruksverket ska också, enligt 11 § i den svenska förordningen 1994:1830 om införsel av levande djur m.m., bestämma vad som ska göras med de djur som inte får föras in i Sverige.

Dessutom ska gränskontrollveterinären, enligt 15 § i Statens Jordbruksverks föreskrifter 1996:23, besluta om återutförsel från Sverige är lämplig eller inte. Gränskontrollveterinären beslöt att detta inte kunde ske p.g.a. djurens dåliga hälsostatus.

Således är det inte ett ärende för Europeiska kommissionen att besluta om vare sig införsel eller utförsel av utrotningshotade ryska stäppsköldpaddor. Den EG-lagstiftning som finns är tvärtom till för att se till att de aldrig ska lämna sin hemmiljö och hamna inom EU som sällskapsdjur. Detta hotar sköldpaddornas existens.

Efter hälsoundersökning stod det klart att sköldpaddorna var i trängande behov av vätska och föda. Då beslöt gränskontrollveterinären att djuren omedelbart skulle få detta, allt i enlighet med Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:23) vid införsel och utförsel till tredje land. Sköldpaddorna matvägrade p.g.a. stress, vilket meddelades den 24 oktober 1996.

En av Jordbruksverket utsedd specialist för artkontroll av reptiler undersökte djuren och meddelade att de inte kunde återföras till ursprungslandet av djurskyddsskäl. Detta meddelades i en rapport den 24 oktober 1996 utarbetad av specialisten tillsammans med en gränskontrollveterinär.

Av 11 § i förordningen (1994:1830) om införsel av levande djur m.m. framgår att om införsel inte är tillåten p.g.a. meddelade förbud eller att villkoren inte är uppfyllda ska Jordbruksverket bestämma vad som ska göras med djuren.

Enligt 15 § i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:23) vid införsel från och utförsel till tredje land ska gränskontrollveterinären besluta om återutförsel om villkoren för införsel inte är uppfyllda.

Av 16 § i samma författning framgår det att “om återutförsel inte kan ske kan gränskontrollveterinären efter samråd med Jordbruksverket besluta om slakt eller destruktion".

Av de uppgifter som kom till Jordbruksverkets kännedom kunde inte återutförsel ske p.g.a. djurens dåliga hälsostatus. Därför avlivades djuren av djurskyddsskäl. Som redan nämnts ovan var detta emellertid inte den enda utvägen. Djuren kunde exempelvis ha konfiskerats och sedan förts till djurparker och terrarier i Sverige. Det skulle inte ha utgjort ett brott mot EG-rätten. Avlivning är en sista utväg.

Det står därför helt klart att de svenska reglerna i detta sammanhang är mer strikta än vad som stipuleras i EG-rätten.

______________________________________________________________________________________

Källförteckning:

EG-förordning 3626/82, art, 10 (1) (b)

SJSVFS 1996:23, §15,§16

SFS 1994:1830, §11

Bakgrundsfakta

beställs från

Europeiska Kommissionen tel 08-562 444 11

Representationen i Sverige fax 08-562 444 12

Box 7323

103 90 STOCKHOLM

Topp